Soppkök Malmö

Info om hemlöshet

Definitionen av hemlös
”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare”. (Källa: Malmö stad)Hemlöshet i Sverige
Antalet hemlösa beräknades år 1999 till: 8 440, år 2005 till 17 800 ochår 2011 till: 34 039. I Stockholms län beräknas antalet hemlösa nu vara 8 343,vilket är ungefär detsamma som för hela Sverige för 13 år sedan.
Hemlöshet i Malmö
Oktober 2006 uppmättes det högsta antalet hemlösa i Malmö på 2000-talet. Totalt fanns då officiellt 849 hemlösa i staden. Det var en ökning med 155 personer jämfört med 2005. Den grupp som hade ökat mest mellan 2005 och 2006 var de som kallas ambulerande personer med osäkra boendeförhållanden, uteliggare med andra ord.

För mer information läs boken: Skälens fångar – Hemlösa i Malmö, eller granskningsrapporten om hemlösheten i Malmö från år 2010: Granskningsrapport hemlöshet

Nuvarande bostadsproduktion räcker helt enkelt inte till. Det byggs inte tillräckligt mycket för att alla människor ska kunna få ett bra boende och framförallt byggs det för få hyresrätter. Den borgerliga regeringen har dragit in den statliga subventionen för byggandet av hyresrätter, de har satt igång utförsäljning av hyreslägenheter och det får självklart negativa konsekvenser för människor som saknar stabil bostadsförankring. Det vi ser idag är att den strukturella hemlösheten ökar. Det vill säga att man inte har någon övrig problematik som utgör ett hinder för att få lägenhet. Dock finns det för få lägenheter.

Samhällskostnad
Varje hemlös person i Sverige kostar skattebetalarna omkring 600 000 kronor per år, vilket innebär en årlig kostnad för våra cirka 34 000 hemlösa vi har i vårt land slutar på i runda tal 20,5 miljarder skattekronor. Detta är uppskattade siffror ur en rapport från Lunds Universitet. Över 20 miljarder är alltså vad vissa människor i olika riskkapitalister, myndigheter och fattigvårdorganisationer tjänar på hemlösheten. Förra året kostade hemlösheten i Malmö cirka 150 miljoner kronor och detta enligt Malmö Stads Kommunalrådsavdelningen

Forskning, avhandlingar och artiklar om hemlöshet

Vad skulle man kunna göra?
Som jämförelse skulle 20 miljarder räcka till att köpa in 20 000 lägenheter i miljonklassen till de människor som idag lever utan eget tryggt hem och därefter kunde det stöd och den hjälp som krävs sättas in för att behålla dessa till de människor som vill och behöver det. Ett sådant tillvägagångssätt skulle innebära att hemlösheten skulle vara löst på ett par år.

Varför görs då inget?
Verkligheten ser både dystrare och helt annorlunda ut, för idag verkar istället dessa pengar användas till att vidmakthålla och bygga in hemlösheten i samhället. Det görs helt enkelt genom att vi bygger upp en särskiljande sekundär bostadsmarknad för hemlösa och fattiga människor, där härbärgen, stegboenden, referensboenden, träningsboenden, korttidsboenden och 10 talet andra uppfinningsrika boendedefinitioner finns att tillgå. Inom dessa fattighus finns sedan en arbetsmarknad för ett mycket stort antal problemorienterade och ”kontrollfreakade” människor som tycks vara avlönade endast för att förminska och diagnostisera redan utsatta människor. Helst så mycket att ett eget tryggt hem med ett fungerande privatliv aldrig ska behöva komma på tal.

Med mina över 30 års långa självupplevda erfarenhet av olika ”uppfostringsboendelösningar” är jag övertygad om svårigheten att finna en mer hopplös, mer verkningslös eller dyrare lösning än denna. Finns det överhuvudtaget en vilja i vårt land att leva upp till vår egen regeringsform och allas våra mänskliga rättigheter vi skrivit under på?” –Föredetta hemlös

Dessa lukrativa fattighus är något våra politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer och privata aktörer både försvarar, förespråkar och bygger vidare på.

Utöver de nedanstående forskare finns många fler som kommit fram till liknande slutsatser.

Forskarnas perspektiv
Hans Swärd, professor i socialt arbete som forskar om hemlöshet:
Hemlöshet är ett strukturellt problem, där bostadspolitiken är central. Skulle det finnas tillräckligt många bostäder, så skulle antalet hemlösa vara färre. Men eftersom det finns ett hårt tryck på bostäderna i storstäderna kan hyresvärdarna välja och vraka. De utslagna väljer man bort i ett sådant läge. Dagens verksamheter för hemlösa är en upprätthållandestrategi där landsting, kommun och frivilligorganisationerna arbetar utan tydligt mål. Det är ett resultat av den avreglering av bostadspolitiken som skedde under 1990-talet. Nödbostäder eller tillfällighetsboenden är en dålig lösning på bostadsproblemen.

De har en tendens till att permanenta problemet snarare än lösa det. Och när de finns så blir det lättare att vräka människor. Varken hyresgäster eller socialtjänst tycker att de behöver göra så mycket, nödbostäderna (fattighusen) finns ju där. Lösningen på problemet är att få en mera långsiktig planering i kommunerna. Det är ingen omöjlighet att lösa problemen om man verkligen vill det, men det krävs uppoffringar”.

Ingrid Sahlin, professor i socialt arbete, docent i sociologi:
Jag påvisade redan för tio år sedan att i kommuner som använder boendetrappor är helt hemlösa avsevärt fler än i kommuner som inte gör det”.

Cecilia Löfstrand, fil.dr. i sociologi:
På den sekundära bostadsmarknaden har andrahandskontraktet konstruerats enbart för att begränsa den boendes rättigheter. De boendelösningar som kommunerna erbjuder hemlösa är vanligtvis andrahandsupplåtelser som är kombinerade med specialvillkor som innebär betydande begränsningar i hyresgästens möjligheter att disponera och förfoga över bostaden. Dessa går ofta långt utöver dem som gäller för övriga, ”vanliga”, hyresgäster och är inte så sällan integritetskränkande, i vissa fall direkt olagliga (SOU 2001:95, SOU 2004:3).

De kan bl.a. innebära förbud mot att ha övernattande gäster eller sällskapsdjur i bostaden. Bostaden är för socialtjänsten ett medel för att uppnå en viss målsättning som formulerats i en s.k. arbetsplan. För att få ett andrahandskontrakt måste klienten underkasta sig tillsyn och kontroll, ett uttryckligt villkor från socialtjänsten och fastighetsägaren, vilket bland annat innebär oanmälda hembesök med hjälp av en extranyckel ”.

Vad säger då Socialstyrelsen och Boverket?
Socialstyrelsen och Boverket menar att det till och med kan vara en belastning att ha en bostad genom socialtjänsten, eftersom risken finns att man efter det aldrig blir godkänd som hyresgäst med eget förstahandskontrakt. Dessa kommunala boendelösningar för hemlösa blir därför ofta en separat bostadsmarknad, med helt egna regler och förutsättningar”.

Maria Larsson (kd), ansvarig minister i hemlöshetsfrågor tycker så här:
Det behövs mer evidens, då jag anser det finns för lite forskning på området. Jag tycker socialtjänsten och våra frivilligorganisationer samarbetar mycket bra och gör ett ovärderligt jobb för att hjälpa våra hemlösa”.

Källor om antalet hemlösa
2011 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18523/2011-12-8.pdf
2005 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9724/2006-131-16_200613116.pdf
1999 http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/66/64613510.pdf
2011 http://www.metro.se/skane/kraftig-okning-av-hemlosa-i-malmo-var-femte-ar-barn/EVHkkb!K9sNQ5bPNZUI/